onsdag 22 april 2015

Misslyckad shopping

Idag var jag inne i Göteborg på jakt efter amningsbh. Det var så härligt väder med strålande sol, blå himmel och underbar vårvärme. Hade sett fram emot att lite snabbt köpa en bh eller två och sen strosa runt i andra affärer. Men idag blev jag mest stressad, varm och svettig. Hade två timmar på mig. Max sov gott i vagnen hela tiden. Hann genom fyra bh-butiker. Fick hjälp av fyra mycket välvilliga expediter. Fick provat flera amningsbhar, fula som vackra. Ingen passade mig. Ingen. Mina bröst är så stora nu att största kupstorleken inte ens passar mig. Huuuur deprimerande är inte det då? Så jag åkte hem utan ny amningsbh (än mindre andra klädfynd) och får surt fortsätta använda den enda amningsbh som passar. En som mer är en grå urtvättad mardröm som passar men inte ger något stöd. Gissa om jag ikväll har googlat om bröstförminskning? 

söndag 19 april 2015

Från två till fyra


Nattning av mina båda barn. Syskonmatchade denna söndagsafton. Åh vad jag tycker att de är fina. Så himla stolt över att de vuxit i min mage och att de är små mjuka gulliga människor här hos oss. Tänk att jag och Andreas har liksom fördubblat oss. Från två till fyra. Fint på nått vis. Och märkligt.

lördag 18 april 2015

Veckan - senaste nytt stoppa pressarna

Nytt är att Max har accepterat att ligga på mage. Och att han kunnat ligga så länge. Här på fina filten som farmor virkat. Och därmed har han hittat sin tumme ordentligt. Eller om det är tummen som gjort magläge accepterbart.

Så himla gottigt med tumme. Här har vi helt klart en liten som hade gillat att få sova lite på mage å snutta tumme. Men sova på rygg ska man ju göra och då ramlar visst tummen ur lite snabbare. 

En dag hade vi bilen inne på service. Hejdå pengar. För att få logistiken att funka hängde Ebba hos kusinerna en sväng om eftermiddagen. Så när jag kom hem möttes jag av de här två söta treåringarna på garageplanen. 

Max har upptäckt TVn och suttit som trollbunden och stirrat på den. Han är inte helt stadig än så jag stöttar hans huvud lite om ni undrar vad min hand gör.  Min hand har även nagellack, ett litet mirakel att hunnit kleta dit det med två små i hasorna. Hårfärgen jag köpt står däremot sen en vecka tillbaka på köksön och hånar mig och min utväxt.

Vi har haft "stora städdagen" på gatan där vi bor. Exalterad unge inför detta. En busunge, som smet iväg från stora städdagen två gånger. Hittades ena gången sittandes på pottan hemma i vårt badrum, rätt okej ändå. Särskilt som hon på typ en vecka bestämt sig att sluta med blöja och blivit torr. Måste köpa fler flicktrosor. Andra gången hittade vi henne ihop med en kompis på lekplatsen på gatan bredvid vår, inte helt okej.

Vi inledde veckan med lite mammahäng med mina båda kompisar Sandra och Ulrika som också fött bebisar i februari. Guld att ha nån att bubbla med som är i samma fas som en själv vad gällt graviditet, förlossning, storasyskon och flerbarnsmammalivet. Och kul för storasyskonen att leka med varandra. På tal om mammahäng så har veckan också inneburit premiär för föräldragrupp hos BVC. Det var också trevligt även om promenaden dit och hem var väldigt regnig och blöt. Och på tal om promenad så har jag gått en kvällspromenad (utan barn) med Linda med.

I veckan har vi också hälsat på mitt jobb. Kul men märkligt att vara där. Slås av vilken bra arbetsplats jag hör till och vilka väna människor jag jobbar ihop med, alltid god stämning där. Men slogs även av vad lätt det var för mig att släppa jobbet denna gång, beror nog på att förlossningen fick sånt kritiskt slut och en fick lite distans till livet så att säga. Har verkligen fokuserat på att vara just mamma sedan dess.

Ja det var väl allt rafflande nytt som hänt denna vecka. Over and out.

måndag 13 april 2015

Det sitter i inställningen



Ebba och jag satt och grävde i vår sandlåda i eftermiddags. Hon bakade sandchokladpaj. Jag grävde planlöst en liten grop och med spaden fick jag fram en massa frigolit. Och började tänka att va trist att nån grävt ner skräp i sandlådan. När Ebba avbryter mina tankar med kommentaren. "Åh mamma du har grävt så djupt att du har hittat en SKATT!" Tänk man ska verkligen se saker positivt. Barn är underbara. Och vad gör väl lite frigolit i sandlådan? Det kan ju faktiskt vara någons skatt.

lördag 11 april 2015

Max & Maja

Det är inte bara vi som fött barn. Min bror och hans Liza har fått en liten dotter Maja. Nu finns det hela fyra kusiner till våra barn. Så roligt med jämnåriga kusiner och kompisar. Och kul för mig att dela småbarnsåren med mina syskon.

torsdag 9 april 2015

Lille gullegubben

Max 2 månader, minnesanteckning 
Min älskade lille gubbe. Så fin du är. Och så fort tiden går. Vad stor du redan blivit. BVC-damen skrockar och ler när hon för in din vikt och längd. Du är så fin, följer din egen utveckling och din kurva skjuter i höjden tre hack över den breda linjen och jag måste ha riktig dundermjölk i tuttarna. Du väger in på mäktiga 6,9 kg och sträcker dig stolt 65 cm från jordytan (om du kunde stå vill säga). Vi har redan flyttat in i strl 3 på blöja och 68 på kläder. Du är redan rätt stadig i nacken och vill gärna sitta upp och se dig omkring. Du är vaken och följer både oss och ljud med blicken och huvudet. Nyss har du hittat dina händer och du ligger ofta och pillar på din ena hand med den andra. Om du inte stoppat in handen i munnen och suger på dina fingrar vill säga. Du sover alltid på rygg men är inte förtjust i att ligga på mage.

Tänk vad vi väntade på dig. Och tänk en sådan självklar medlem i vår lilla familj du blivit. Att vara fyra känns så rätt. Livet med ett barn känns så fjärran. De där timmarna när du och jag är själva passar både du och jag ofta på att mysa i lugn och ro med varandra. Du äter och sover. I min famn. Jag luktar in dig. Lägger ditt silkeslena huvud mot min kind. Låter din lilla hand knipa runt mitt finger. Vår fina kille. Åh så jag älskar dig min lilla goding.

Som person verkar du vara så tålmodig, lugn och snäll. Du gråter nästan bara om du vaknar och är ensam, eller om jag måste lägga ner dig och gå ifrån dig lite snabbt(vilket behövs ibland med treårig storasyrra i huset). Du vill helt enkelt inte vara ensam, utan med mig, med oss. Då du ändå är ensam kommer din starka gråt. "Lää-lää-lää" som ett litet lamm och så kommer det tårar i dina ögon. Och mitt hjärta skrynklar ihop sig. Men annars är du ett väldigt lätt barn, du är glad och nöjd mest hela tiden. Ligger och viftar, jollrar och grymtar. Och när jag pratar med dig och tittar dig in i ögonen så brister du ut i ett stort stort leende och gurglar ut ett joller till svar.

En dag med Max: 
Just nu håller du helt klart på att bryter dina vanemönster. Likaså din syster. Båda två verkar vara på väg inne bättre sovvanor. Men fram till helt nyss ville du äta dagens första mål runt femtiden på morgonen. (Om din syster ligger i vår säng då har jag snabbt plockat upp dig ur din lilla säng bredvid min och skyndat in i gästrummet för att amma dig och sova resten av natten där.) Då somnar du oftast vid bröstet, jag somnar också och du sover brevid mig. Mysigt! Vid 6:30-7 äts det igen. Sen går vi oftast upp vid 7:30 och runt 8 äter du igen. Sen brukar du sova, ofta i vagnen, fram till 10 och då äter du igen. Är det en dag då Ebba är på förskolan ligger du gärna kvar och sover och äter i min famn om vart annat. Annars så är du rätt mycket vaken fram till 12-13 då du äter igen. Sen sover du dagens långpass, ofta 3-4 timmar. Är vi ute och du ligger i vagnen sover du bäst. Sen från 16 fram till 21 så vill du helst äta nästan varje timme, men mest små korta mål på en fem minuter. Du sover nån halvtimme nån gång men annars vill du gärna ligga vaken i vår famn och mysa större delen av dessa timmar. Sen runt 21 somnar du och då brukar du sova till 22:30-23 då jag går och lägger mig, jag ammar dig och byter blöja, du vaknar till men somnar om. Vid 2-2:30 väcker du mig med små knorrande och grymtanden, vi ammar, byter blöja och somnar om. Sen väcker du mig vid fem igen och nytt dygn påbörjas. Nytt senaste dagarna är att du sovit från 21 till 02-amningen och sen sovit till 06-07 innan du velat äta igen. Bra utveckling, hoppas det är en ny vana som sätter sig.

Din syster är så otroligt stolt över dig. Vill visa upp "våran bebis" för alla vi möter. Hon pussar, kramar, klämmer och kittlar dig. Syskonkärleken är varm, men lite hårdhänt ibland. Du börjar ändå allt mer följa henne med din blick och brista ut i stora leenden när hon leker med dig. Tror helt klart ni kommer ha massa kul tillsammans allt vad tiden går.

Att ha fått en sån liten skatt i familjen gör mig varm, tacksam och glad flera gånger varje dag. Jag ser fram emot att följa din utveckling och se vilken liten person som döljer sig inom dig. Men just nu räcker det fint att du sover i min famn och luktar så där berusande gott som bara en bebis kan dofta.

Påsken vid kusten

Vi kom upp till Kungshamn på påskafton, vi började med en promenad ner till centrum. Ebba och farmor.

Sen på kvällen var det dags för påskbrasa. I solnedgång på klipporna vid havet.

Min fina man.

Liten påskkärring, halva farmor och stora brasan. 

På söndagen åkte vi över till Smögen. Åt en räkmacka och promenerade på bryggan.

Sen klättra vi på klipporna vid badet. 

Ebba for fram som en bergsget över klipporna. 

Kvällspromenad nere vid vår hamn.

Första besöket på västkusten för lilleräkan.

Innan vi åkte hem på måndagen var vi uppe och klättra på berget vid utkiken i Kungshamn. 

Öppet hav. Luften. Solen. Livet.

Ebba och faster. Innan vi åkte hem tog vi en fika på nyöppnade Hamnbageriet i Kungshamn.

En väldigt bra helg. Skönt med miljöombyte och ladda om batterierna. Omge sig med familjen. Äta gott. Ta det lugnt. Vara ute mycket. Västkusten är alltid så bra för mig. Jag kommer ner på jorden på nått vis och axlarna sänks och det blir lättare att andas.

Varför då?

Varför ligger fiskarna där?
Varför har nån lagt dem där?
Varför är de döda?
Varför lever de inte längre?
Varför är de silvriga, och blå, och rosa, och gröna? Har nån målat dem kanske? Eller?
Varför då?

Vi har börjat få allt fler "Varför då?"-frågor. Det blir mycket förklarande och diskussioner vilket jag tycker är roligt. Men också svåra saker för en själv att svara på. Jag tror inte på att hitta på och gå runt sanningen. Men hur förklarar man för en treåring att djur dör? Eller varför det inte finns evvosauriuser (dinosaurier) längre? Tur varje fas i utvecklingen numera ofta kommer gradvis så vi också hinner med att lära oss på väg in i fasen.

söndag 5 april 2015

Glad Påsk eller konsten att fotografera två barn

Glad Påsk från oss med tokiga lilla kärringen å lugna lilla kycklingen! 

söndag 29 mars 2015

Mammas pojke


Visst är Max rätt så lik mig som bebis? Råkade se ett foto på mig där jag är runt halvåret och tyckte mig se min egna lilla bebis där i knät på min gammelmormor.

Just nu märks det tydligt här hemma hur bunden det lilla spädbarnet är till mamman när man ammar. De sista veckorna tar Andreas mer hand om Ebba och jag om Max. De leker och busar och går upp med tuppen medan Max och jag ammar, myser och får sovmorgon. Det där kommer ju jämna ut sig allt eftersom. Vi har testat flaskmatning men med ett rätt varierat resultat. Max verkar helt enkelt vara ett barn som föredrar tutten. Och eftersom jag är mycket själv med båda barnen tycker jag det är mysigt att få gosa lite ifred med lille Maxen.

Som tur är har vi rätt långa mellanrum på måltiderna med Max. Det kan gå 3-4 timmar mellan målen vissa tider på dygnet, men på morgonen och kvällen vill han äta tätare. Med lite planering så kan jag och Ebba lämna grabbarna hemma och göra små turer själva. Strax ska hon och jag iväg på ett barnkalas hos en dagiskompis tillexempel. Vilket innebär att det är dags att sätta fart nu, äta frukost, slå in paket (innebandyklubbor m boll) och ta fram kalaskläder åt Ebba. Ha en fin söndag!

fredag 27 mars 2015

Randigt! Här var det randigt!

Stackars barn. Jag älskar visst verkligen randigt. Han kommer väl hata randigt när han blir stor...

tisdag 24 mars 2015

Energikick och en liten dipp



I lördags var jag (och lelle Max) och hängde med dessa sköningar. Så himla kul att ses. Det är stundtals rätt så trött, gnälligt och grinigt hemma just nu. Att träffa kompisar och bara hänga och snacka om vad som hänt sen sist var precis vad jag behövde. Skönt att få lite annat att prata om, med några av mina närmsta vänner. Men som alltid efteråt så kommer jag på hur mycket jag saknar dem och tiden då de var en del av min vardag. Blir ledsen att jag är så dålig på att ta hand om mina vänskapsrelationer och gillar inte hur den delen av mitt liv har utvecklat sig. Men vet samtidigt inte riktigt hur jag ska backa. Nu kommer familjen alltid först och så är det väl för de flesta med småbarn, men det känns ändå trist. Och ensamt, även om jag rent fysiskt aldrig är ensam numera, inte ens när jag går på toaletten. Men det är några år nu, tänker det blir enklare igen. Sen. Om några år.

Tycker att det har känts lite vemodigt i övrigt med sista tiden. Alla timmar själv med barnen medan Andreas jobbar sätter igång dystra tankar i mitt huvud. Hjärnspöken och orostankar. Dessutom brukar jag nästan varje år bli lite deppig så här när vintern övergår till vår. Konstigt nog, borde vara tvärt om nu när ljuset och grönskan är på ingång. De stökiga nätterna och treårstrotset sätter sina spår med och när jag är trött blir jag grinig och sur. Och tänker konstiga saker.

Nu när jag ändå beklagar mig. Saknar även att ha energi att orka hitta på kul saker själv med Andreas. På kvällarna just nu är vi så trötta att det mest blir tv-tittande och sista tiden har jag till och med prioriterat sömn och lagt mig redan vid 21. Vi skulle behöva en liten dejt på tu man hand tror jag. Hålla handen, pussas lite och prata med varandra utan att bli avbrutna. Och gärna prata om nått som inte handlar om vad barnen gjort, vad vi ska äta till middag, om huset, vem som ska städa, när vi ska handla och andra vardagsämnen. Jovars! Livet. Lite upp och ner. Tur mina ungar å man är så himlans gulliga ändå. Ebba är som vanligt väldigt kelig, säger söta saker som "du är mitt liv mamma" och idag plocka hon blommor åt mig. När man möter Max blick brister han ut i stort leende samtidigt som gurglar och jollrar så hela min mage fladdrar av lycka. 


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...