söndag 29 mars 2015

Mammas pojke


Visst är Max rätt så lik mig som bebis? Råkade se ett foto på mig där jag är runt halvåret och tyckte mig se min egna lilla bebis där i knät på min gammelmormor.

Just nu märks det tydligt här hemma hur bunden det lilla spädbarnet är till mamman när man ammar. De sista veckorna tar Andreas mer hand om Ebba och jag om Max. De leker och busar och går upp med tuppen medan Max och jag ammar, myser och får sovmorgon. Det där kommer ju jämna ut sig allt eftersom. Vi har testat flaskmatning men med ett rätt varierat resultat. Max verkar helt enkelt vara ett barn som föredrar tutten. Och eftersom jag är mycket själv med båda barnen tycker jag det är mysigt att få gosa lite ifred med lille Maxen.

Som tur är har vi rätt långa mellanrum på måltiderna med Max. Det kan gå 3-4 timmar mellan målen vissa tider på dygnet, men på morgonen och kvällen vill han äta tätare. Med lite planering så kan jag och Ebba lämna grabbarna hemma och göra små turer själva. Strax ska hon och jag iväg på ett barnkalas hos en dagiskompis tillexempel. Vilket innebär att det är dags att sätta fart nu, äta frukost, slå in paket (innebandyklubbor m boll) och ta fram kalaskläder åt Ebba. Ha en fin söndag!

fredag 27 mars 2015

Randigt! Här var det randigt!

Stackars barn. Jag älskar visst verkligen randigt. Han kommer väl hata randigt när han blir stor...

tisdag 24 mars 2015

Energikick och en liten dipp



I lördags var jag (och lelle Max) och hängde med dessa sköningar. Så himla kul att ses. Det är stundtals rätt så trött, gnälligt och grinigt hemma just nu. Att träffa kompisar och bara hänga och snacka om vad som hänt sen sist var precis vad jag behövde. Skönt att få lite annat att prata om, med några av mina närmsta vänner. Men som alltid efteråt så kommer jag på hur mycket jag saknar dem och tiden då de var en del av min vardag. Blir ledsen att jag är så dålig på att ta hand om mina vänskapsrelationer och gillar inte hur den delen av mitt liv har utvecklat sig. Men vet samtidigt inte riktigt hur jag ska backa. Nu kommer familjen alltid först och så är det väl för de flesta med småbarn, men det känns ändå trist. Och ensamt, även om jag rent fysiskt aldrig är ensam numera, inte ens när jag går på toaletten. Men det är några år nu, tänker det blir enklare igen. Sen. Om några år.

Tycker att det har känts lite vemodigt i övrigt med sista tiden. Alla timmar själv med barnen medan Andreas jobbar sätter igång dystra tankar i mitt huvud. Hjärnspöken och orostankar. Dessutom brukar jag nästan varje år bli lite deppig så här när vintern övergår till vår. Konstigt nog, borde vara tvärt om nu när ljuset och grönskan är på ingång. De stökiga nätterna och treårstrotset sätter sina spår med och när jag är trött blir jag grinig och sur. Och tänker konstiga saker.

Nu när jag ändå beklagar mig. Saknar även att ha energi att orka hitta på kul saker själv med Andreas. På kvällarna just nu är vi så trötta att det mest blir tv-tittande och sista tiden har jag till och med prioriterat sömn och lagt mig redan vid 21. Vi skulle behöva en liten dejt på tu man hand tror jag. Hålla handen, pussas lite och prata med varandra utan att bli avbrutna. Och gärna prata om nått som inte handlar om vad barnen gjort, vad vi ska äta till middag, om huset, vem som ska städa, när vi ska handla och andra vardagsämnen. Jovars! Livet. Lite upp och ner. Tur mina ungar å man är så himlans gulliga ändå. Ebba är som vanligt väldigt kelig, säger söta saker som "du är mitt liv mamma" och idag plocka hon blommor åt mig. När man möter Max blick brister han ut i stort leende samtidigt som gurglar och jollrar så hela min mage fladdrar av lycka. 


torsdag 19 mars 2015

En sån bra dag!



Dagen började med att Ebbas kompis (med mamma) från föris hälsade på oss. Så gulliga ihop de två tjejerna! De tyckte det var så kul att ses hemma här. När de gått hem gick vi ut en sväng. Ebba ville cykla iväg och knacka på hos kusinerna, de var såklart inte hemma, vilketjag ju visste men nu fick vi ju gå en sväng. Dessutom passade vi på att hoppa lite på deras studsmatta. Får se om vi inte ska skaffa en sån vi med nu i vår. 

Max sov visst extra gott i vagnen idag och fortsatte med det när vi kom hem. Jag och Ebba stekte pannkakor till sen lunch. Älskar pannkisar, brukar slänga i extra ägg och lite rågsikt el havregryn för nyttigare variant. Ebba äter helst sina med keso eller turkisk yoghurt istället för sylt. Idag rulla jag ihop mina med paprika, fetaost och lite yoghurt, lite mer som creps. Mysigt med lite egentid med Ebba om dagarna. 

När jag insåg att lille sömntutan sovit i fyra (4!) timmar i vagnen, och han dessutom dragit ner mössan för ögonen, så väckte jag faktiskt honom. Vi ammade och sen gick vi ut igen. Lekte på vår lekplats hemmavid med grannbarn. Sen hem och titta på Tingeling och piratfen för vet inte vilken gång i ordningen. Värmde korvstroganoff och ris till middag, och åt framför TVn. Älskar när det finns rester! 


Sen nattade jag de här godingarna. Sen Ebba slutat sova om dagen har vi rätt smidiga nattningar. Läser två böcker, pratar lite, sjunger några sånger och gosas sen sover hon, och ofta går det snabbare än så. Vi har dessutom blivit bättre på att lägga henne i tid, vid 19 är det tandborstning, lite tvättning och på med pyjamas. Och nu sover hon alltid före 20. Väldigt skönt att ha fått tillbaka kvällarna. Andreas är iväg ikväll så nu ska jag ner till tv-soffan å titta på knasiga dokumentärer på Discovery Chanel och dricka tea och äta kanelbullar. Fler sånna här dagar tack!

tisdag 17 mars 2015

Den mammalediga vardagen

Lite bloggtorka här då dagarna just nu är rätt så lika. Samt att jag inte har så mycket tid över dagarna fylls av barn och hem. Så det blir mest inlägg där jag rabblar upp vad mina barn och jag gör om våra dagar. Och frågan är ju hur kul läsning det blir för någon annan. Det blir ju mer ett webbaserat dagboksinlägg som jag inser mest är kul för mig själv att läsa och se tillbaka till. Så varning vill man inte läsa sånna inlägg kan man sluta läsa här. Förstår ju faktiskt att min vardag är föga underhållande för andra.



Men för min del är det glada och enkla dagar hos oss just nu trots att vi är förkylda och snoriga. Solen skiner och våren är här och det gör alltid mig på så gott humör. Dessutom har jag lite valt att "gå all in" på att vara Ebba och Max mamma just nu, vissa timmar väldigt energikrävande för att inte säga tömmande och sen nästa minut helt underbart. Att ha sin egna lilla bebis i famnen är en så kärleksfull upplevelse att jag blir helt varm och vill frysa tiden och njuta i slowmotion. För att nästa minut känna att jag bara ammar å ammar (ibland med en treåring klättrandes över mig) å inte kommer nån vart och då vill jag bara blunda och vara ifred.


Max bjöd på sitt första leende för flera veckor sen och nu har det blommat ut ordentligt. Han ler och glädjegurglar flera gånger om dagen. Så himla nöjd liten pys vi fått, inte mycket gråt å gnäll från honom trots att han varit snorig i över en vecka. Jag tycker däremot det är lite läskigt med en snorig spädis, är där och tittar till honom ofta och jag har dragit efter andan mer än en gång när han stånkat och snorar. Tur det finns näsdroppar och snorsug. 


Ebba och jag har det rätt så friktionsfritt just nu. Det vill säga om man bortser från de korta stunder då hon får utbrott över att hon minsan kan själv och jag inte får hjälpa henne. "Du måste lära dig mamma att du inte måste hjälpa mig" klok liten dam. Tålamodsprövande? Japp! Lätt stressande när man har en tid att passa. Eller som när vi var på ICA och kön växte bakom oss. Jag orkar inte riktigt ta den fajten varje gång, så hon styr och ställer lite mer än hon borde ibland. Vilket på stora hela väl inte är det bästa föräldraskapet. Särskilt inte som jag ofta mutar henne för att få min vilja igenom. Men jag är ju medveten om det iallafall. 

Jag själv har läkt ihop tätt bra efter förlossningen. Det läbbiga avslaget har äntligen försvunnit och krafterna har återvänt efter blodförlusten. Men de upphackade nätter sätter sina spår. Likaså amningen. Jag är tröttast om morgonen på dagen sen är jag vansinnigt sötsugen, dricker massa kaffe och länsar skåpen på allt godisbetonat som kommer i min väg. Hade en tanke att gå mycket promenader i vår, bli hälsosammare och hitta formen igen. Just nu är jag inte så motiverad till att göra det tyvärr. Kaffe, choklad och tv-serier känns bättre just nu. Men det tar sig nog. Hoppas jag.

Och när jag så har skrivit ihop detta inlägg slås jag av att jag kanske är för privat. För utlämnande. Vad kommer mina barn tycka om min blogg i framtiden? Nä jag funderar väl rätt mycket på just det där numera. Och över vem som egentligen vill läsa om det ens.

söndag 15 mars 2015

Helgen

Detta var eventuellt sista helgen på länge som Andreas jobbar helg. Jag är ju förvisso van att ha varannan helg själv, men ser fram emot att bli mer vanlig familj. Kommer socialt sett bli enklare att umgås med andra nu. Innan har våra gemensamma lediga helger känts så värdefulla att få vara tillsammans och de helger då han jobbat är jag ju med Ebba. Nå väl, sista helgen då hag kör själv ned barnen spenderades så här:

I fredags var vi och shoppa lite sen åkte vi till en lekpark och hade picknick, matade fåglar och småfrös i kyliga vindar trots strålande sol och blå himmel. Detta förrädiska vårväder. På väg hem körde vi nästan ihop med min pappa som blev babyvakt i vår bil medan jag å Ebva raceade genom mataffären i jakt på fredagsmys. Enchiladas med pulled steak blev resultatet.

I lördags var vi mest hemma. Långfrukost med Andreas. Ebba gillar att fotografera just nu och hon förevigade detta. Städade lite. Hälsade på min syrra en sväng. Vårsol som vanligt sista tiden. Var ute i flera omgångar och lekte på "vår" lekplats. Städade lite till. Och jag planterade första krukan med vårblommor utanför dörren. På kvällen kolla vi mello och drack lite bubbel.

Idag var Andreas ledig. Medan han var ute med barnen så fick jag lite egentid. Så då passa jag på att skura golvet, och äta upp resterna av Ebvas lördagsgodis åh ett sånt sötsug som sliter i mig nu. Sen åt vi vår första lunch ute på altanen. Åh så härligt, plättar må vara gott, men all mat smakar godare ute.


torsdag 12 mars 2015

Veckan

I veckan som gått:

Max har fått ett större behov av närhet och är mycket mer social. Han är vaken flera timmar i sträck och då vill han absolut inte ligga själv. Så han har spenderat mycket tid i min famn. Lite jobbigt å göra allt med en hand men väljer ändå att se det som mysigt. 

Ebba och jag har haft flera mysiga eftermiddagar ute, en av dem så hoppade och plaskade vi i en lerig liten bäck. Buskul å väldigt blött. Och en lera som luktade lite skumt på kläderna när de torkat.

Vi har njutit av rätt mycket vårsol och blå himmel. Vilket lett till solglasögonpremiär!

Ebba har fortsatt att mysa och pussas med brorsan. Hon är jättegullig med honom och ligger ofta och småpratar och sjunger för honom.

Jag har fått ett knippe barnnävesvarma snödroppar, dessa placerades sedan i mitt dricksglas med stor omsorg. 

När jag har hämtat Ebba efter förskolan har jag plockat med lite mellis och sen har vi varit ute i timmar i vårsolen och lekt på lekplatser i området. Max har just nu ett långt sovplats mellan 13-16, schyst tajmat av honom. Jag ammar honom rejält innan vi gått hemifrån och sen har han sovit gott av all frisk luft.

Eftersom Max velat spendera all vaken tid i min famn har jag testat vår bärsjal. Jag är inte sjalfrälst (än) tycker jag blir så varm och dessutom tycker jag att Max hänger ivägen. Snart kommer jag kunna använda vår vanliga ErgoBaby-bärsele, han ska bara bli lite stadigare i nacken, det ser jag fram emot.

Hela familjen har blivit förkylda, ja mest snoriga faktiskt. Så även lille Max, vilket såklart har känts väldigt oroande så här i RS-tider. Satt å ångrade så att vi skickat Ebba till förskolan redan, men vill samtidigt inte ha dåligt samvete för det. Hon behöver träffa sina kompisar och få busa av sig några timmar. Men nu verkar det *pepparpeppar* ha gått bra. Vi är alla bättre och med lite näsdroppar och snorsug har Max fixat detta helt okej hitintills. Nu kniper vi tummarna vi alla är friska snart igen.

Vårvädret har även krävt vårigare kläder. Convercepremiär!




onsdag 4 mars 2015

Bevis

Det är vår på gång. Jag har flera tydliga bevis. 

1. Solstrålar. Tulpanerna på mitt köksbord har bjudit på en färgexplotion i solen som öser in genom köksfönstret. 

2. Ljuset. Till och med inne är det ljust. Passade på att ta lite foton med riktiga kameran på Max. 

3. Blå himmel. Lekplatslek i solsken under blå himmel. Anar detta kommer vara vår grej i vår. Passar bra efter hämtningen på förskolan. Max har varit nybytt, nyammad och sovit gott i vagnen. Jag och Ebba har kunnat lekt loss tillsammans. 


4. Krokusar. Snödropparna har fått sällskap i vår trädgård. De första blommorna som kikar upp kommer verkligen med hopp och gör mig så glad. Jag kan inte få nog av dem. Varje höst trycker jag ner fler och fler vårlökar i gräsmattan framför vårt hus. 

söndag 1 mars 2015

Graviditeten är som bortblåst


Efter tre veckor med honom hos oss känns den sega långa graviditeten som bortblåst. Transportsträckan är över. Livskrafterna vänder åter. Känner mig energifylld och nyvaken. Redo att ta tag i livet igen. Träffa vänner. Städa garderober. Inreda färdigt här hemma. Ta tag i motion och kost. En massa saker som är svårt att hinna med när jag har två barn som behöver mig dygnet runt. Särskilt som jag faktiskt främst vill jag mysa med min lille pojk och ha skoj med min kloka och roliga tjej. Men jag har en nytänd vilja och iver inom mig att hitta på saker igen. Det känns väldigt skönt.

I övrigt sväller och växer kärleken till vår lille Max i mitt bröst. Starkare och starkare för varje dag. Vill bara hålla honom i min famn, knipa hans lilla hand i min, pussa hans silkeslena huvud och fylla näsan med bebisdoft. Ljuvligt att ha honom på utsidan av magen.

fredag 27 februari 2015

Vi äter popcorn till kvällsmat och dagens timmar 'skärmtid' är oräkneliga

Detta inlägg borde publicerats igår men livet kom emellan. 

Idag har jag och mitt lilla gäng varit sammanvuxna med soffan. Tredje dagen vi är själva och en lång dag därtill, Andreas gick vid 07 och kommer hem först 20:30. 

Lillebror och min generösa leverans av mjölk har kommit på kollisionskurs. Han äter, magen blir full, han får förfärlig hicka. Men värst är att han verkar ha ont i magen och måste kämpa när han ska bajsa. Haft en mycket ledsen liten pys i min famn mest hela dagen. Vaggat, buffat och vyssjat. Lunchen blev sen (och äcklig) och stackars Ebba har fått sitta med iPaden aldeles för mycket idag. 

Framåt halvfem lyckades jag få ut hela trion och så länge vagnen var i rörelse var liten nöjd. Men nu när vi kom in fastna vi i amma och trösta-läget igen. Och det fick bli publikfriare till Ebba, popcorn till kvällsmat. Väl medveten att hon åt kass till lunch och borde äta nått bättre. Men hon svälter ju inte precis. 

Dessutom kryper det i mig för det ligger leksaker, barnkläder och prylar över hela bottenvåningen och att städa upp idag som jag tänkt funkade inte. Hatar att vara hemma i ett stökigt hus. Fredagsmyset idag lär utebli till förmån för städande, nu när på spåret ändå är slut, så vi får lite ordning här hemma och slipper bo i en rövarkula. Tjoho fab life as småbarnsförälder. 

På pluskontot ligger dock massa gos, kramar och pussar. För trots att vi suttit fast i soffan har vi det stundtals väldigt mysigt. 

torsdag 26 februari 2015

Mammaledigt på egen hand

Alltså vad hon är gullig mot sin bror. Kommer och berättar och förklarar saker för honom "det här är din och min mamma, jag är din storasyster och jag ska ta hand om dig och lära dig gå". Hon sjunger små sånger för honom med egna texter. Kommer och pussar och kramar lite lagom omilt på honom. Förut idag sa hon "mamma vår bebis är fantastiskt söt" vart får hon alla ord ifrån? I morses när jag ställde fram frukost hade hon lagt sig bredvid honom och läste saga för honom, en Max-bok passande nog. Jag dör ju sötdöden flera gånger varje dag. Så himla lättad att det ännu inte finns någon utpräglad avund mot brorsan utan bara massa stolthet och kärlek. 

Nu har Andreas börjat jobba igen och jag har haft mina första två dagar själv med barnen. Har inte blivit så mycket gjort då det varit pisdigt kallt februariväder men vi har haft det mysigt och lugnt. Inga större utbrott och rätt lite friktion. Ebba har blivit väldigt mammig igen och vill gärna krypa upp i min famn men har inget emot att dela den med lillebror så mycket gos har det blivit.



måndag 23 februari 2015

Säg hej till Max


Säg hej till Max! Nu har vi (läs jag=velmajan) funderat klart och kommit överens kring namnvalet. Det blev vår förhandsfavorit som segrande - Max. Ett namn som även storasystern tyckte var det bästa av förslagen.

Å alltså, jag är ju sååå himla ödmjuk och inte alls partisk nu, men detta lille gossebarn kan ju vara det sötaste å finaste jag någonsin sett. Kan inte se mig mätt, eller sluta lukta in hans ljuvliga bebisdoft eller pussa hans silkesmjuka huvud. Han verkar hitintills vara så snäll och go och det känns som om han redan har ett lugn i sig. Okej han är bara 2,5 vecka än men det verkar vara en skön och avslappnad liten kille vi fått in i familjen. Och för egen del så känns det helt ljuvligt att vara sådär nyförälskad i ett till litet barn. Moderskärleken är den mäktigaste sortens kärlek jag smakat på.  
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...