Visar inlägg med etikett 2-åring. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 2-åring. Visa alla inlägg

måndag 17 februari 2014

Rulla på rulla på sätt fart...


Ebba har tyvärr vuxit ur vår vagn, en Teutonia Spirit S3. Hon sitter lite illa i den nu, får knappt plats att ligga ner bekvämt med åkpåse och hon är för lång för att kunna ha suffletten uppfälld om hon sitter rakt upp. Helt klart läge att byta vagn. Så nu är vi på jakt efter en sulky.

Vi känner att vi behöver ha vagn ett bra tag till, främst till och från förskolan. En som är lång nog så hon kan sova i den. Vi är vana vid rörligt framhjul och vill vi gärna fortsätta med en vagn med hjul som kan röra på sig i framled. Men en fyrhjulig istället för nuvarande trehjuliga. Jag vill gärna ha en lättrullad vagn med gummidäck och bra fjädring som funkar även på grusvägar och gropigare underlag. Jag har kikat på Brio Spin resp Emmaljunga Scooter S. De är inte så dyra i nypris 2300 resp 3000 frågan är vilken man ska välja. Emmaljungan hade en galet läcker sufflett man kunde köpa till extra. Fast vi har sagt vi skulle köpa en begagnad denna gången, men de går för ca 1500-2000 kr på blocket, då kan man ju nästan köpa en ny tycker jag.

Åh jag älskar blomsuffletten på Emmaljungan. Nu måste jag bara övertyga mannen här hemma om varför vi skulle köpa en ny vagn igen. Och att vi ska ha blommig sufflett. Frågan är vilket av det som är svårast?

måndag 13 januari 2014

En trött en

Det är verkligen dagsformen som styr hur  kvällarna efter förskolan blir. Idag var det ett trött och hungrigt barn som kom hem. Som ramlade på förstukvisten och sen var det igång. Ett barn som var för trött för att orka äta ordentligt för att bli pigg igen. Som både ville bli buren, men inte fasthållen. Gråt och trötthet. Och muffinsformar över hela köksgolvet. Trots middagen snabbt stod på bordet (borde alltid se till att det finns middagsmat i lagom fsmiljeportioner färdigt i frysen för sådana här eftermiddagar) åt hon knappt. Två hemlagade köttbullar, 10-talet spagettistrån, broccolin slängd på golvet och så dracks två glas "loppila" (vischyvatten). Och trots att hon fick sitta i mitt knä så var ätandet avslutat. 

Humöret fortfarande lika svajigt, mamma var inte värd nått, "vill åka svarta bilen mommo och bocca(morfar) hus" "vill inte haaaa mamma, vill ha mommo och bocca". Sen ville hon ha glass. Och när hon inte fick det kröp hon ihop i en hög i soffan och grät. Men sen fick jag i henne lite päronklyftor. Och sen vände det. Tack och lov. Hon blev min vanliga glada goa tjej. Vi spelade pussel på iPaden, kikade lite barnprogram och hade sen en mysig nattning med böcker och sång.

Och sen när jag kom ner till tumultet på bottenvåningen fick jag dåligt samvete över hennes långa dagar på förskolan, i regel är hon där 8-16:30/17 fyra dagar i veckan. De timmar hon är som allra ljuvligast är hon inte med mig, sin mamma, eller med sin pappa, utan istället är hon med tre fröknar och 19 andra barn. Och när vi får hem henne är hon trött och utmattad, sprängfylld av intryck och upplevelser. Och säkert har hon, trots att jag vet hon har det både bra och kul på föris, hållit igen, skött sig och rättat sig efter se andra barnen och fröknarna. Så när hon kommer hem bubblar allt upp mot oss istället. Och det är väl så det ska vara och även måste vara. Det är ju en del av att vara förälder. Men det får en ju att funderar. Ska man prioritera om? Dessa år kommer liksom inte tillbaka. Eller så får jag bara se till att börja ha med frukt att äta på väg hem från förskolan så att inte blodsockerdippen blir för låg. Dessa livets tankar. 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...