lördag 15 februari 2014

Morföräldrarna

Idag hälsade vi på mina föräldrar. Både de och jag hade lite ärenden på förmiddagen och min lilla följeslagerska kunde inte riktigt acceptera detta. För genom blomsteraffär, skoaffär, ICA och bilfärderna där emellan gick samma fråga och påstående på repeat. Var mormor hemma nu? Jag vill åka nu, NUU! Och även om hon var en smula tjatig älskar jag allt prat, prat, prat som ständigt bubblar ur hennes mun. Så himla kul att snacka med henne.

Fast nu borde jag lära mig att ibland ska man verkligen inte berätta för henne vad man ska göra sen. Men glädjen när vi kom dit. Åh! Hon visste inte till sig och slängde sig runt i soffan från famn till famn. "jag saknat min mommo bocca(morfar)"

Och vem skulle inte sakna en morfar som fixa café på golvet upplyst med en ficklampa?

Eller en mormor som läser ur roliga böcker som har massa detaljer man kan dra i och pilla på så bilden ändras.

Men roligast var nog att få leka med mormors paraply från 50-talet. Vilken lycka! Men vilken olycka när den elaka mamman (jag alltså) sa att nej det var nog ett lite väl farligt paraply (sylvass spets upptill samt vassa kanter) att ta med hem och leka med. Dumma dumma mamma!

En mysig dag. Som avrundades med kalkonburgare hemma och ett vilt bad från badgalningen som förhörde sig för vilka av hennes släktingar som hade snippa likt henne och vilka som hade snopp. Som sagt, inte en tråkig stund med henne i närheten.

Ps1.Tack mormor för fina paraplybilden! 

Ps2. Det här med "dumma dumma X" och hur (hur???) man får sitt barn att sluta säga så är nog värt ett helt eget inlägg.


2 kommentarer:

Fröken Fisk sa...

Underbart med släkt. Själv välkomnades jag med ett tjut "IA" hemma hos mamma och pappa igår, när vi firade mamma igår.

Frida sa...

Ja ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag min familj. Det är fina grejer det!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...